Skiddebut

Debut igår på Whistler Mountain.
Det kan ha varit det roligaste jag har gjort.
Anders imponerade och testade hopp osv.
Jag testade störtlopp ofrivilligt.
Vi sneddade över en backe till en annan där Anders skulle stanna av och testa ett hopp.
Anders åkte före och mycket riktigt så stannade han vid hoppet.
Jag däremot, träffade först, helt ofrivilligt, av ett litet hopp mitt i backen och fick helt plötsligt rätt bra med fart och när jag just skulle bromsa in korsade en snubbe backen just framför mig så jag var tvungen att fortsätta framåt.
vid det här laget hade jag åkt om Anja Person typ.
I 100 km/h skulle jag bara göra en snygg inbromsning vid Anders som stod med ryggen mot men upptäckte att det blev för tight.
En liten vickning till vänster om Anders och vips så kom "brant'n".
Jaja, det är väl bara att bromsa efter den.
NEJ.
Där, mitt i backen efter hoppet stod en trög snubbe och filosoferade när jag kom i fullt fart.
Det var bara till att göra en mindre snygg slajdning och lägga sig ner för att få stopp på grejjerna.
Anders tyckte att denna händelse var oerhört rolig och det bjuder jag på :)

Det känns som att jag har underskattat dessa "bortskämda" barn som har åkt skidor och snowboard nerför. Hur jäkla jobbigt kan det vara, har jag tänkt många gånger.
Man glider ju bara....sen får man ju lift upp igen.
Tji fick jag.
När dagen var slut var smärtan stor. Jag hade kramp i framsida lår, vader och ett par fötter som värkte.
Men vad gjorde det när leendet på läpparna var ännu större....

Naaw.