Björnbesök igen

Tänkte just att det var länge sen man såg en björn nu och så dök det upp en björn igen.
Det var nog sista rycket för björnen för nu kommer snön sakta men säkert och nu hör jag hur regnet öser ner utanför fönstret.
När det blir minusgrader nästa vecka kommer säkert snön också.

Annars då ?
Jag har börjat läsa en bok, Lasermannen, men funderar på att lyssna igenom den på ljudbok istället, jag är för lat för att läsa sen vaknar jag alltid med boken i ansiktet 2 sidor senare ändå så.

snart november.

Det är förändringarnas tid här i Whistler.
Hösten är här på riktigt och det blir kallare och kallare för varje dag och snön kryper sig längre och längre ner på berget.
Thomas & Sona har flyttat till Whistler Creekside och på söndag flyttar jag och Anders in hos familjen där vi ska bo i vinter.

Thomas & Sona är förresten 2 riktigt sköna typer med mycket humor och det gillas ju.
Vi ska hålla kontakten med dom och försöka ses även nu när vi inte bor ihop.
Karl (eller heter han Karel ?! ) är också riktigt skön.
Han säger hela tiden "asamm" (awesome) , "good for you" och "I dont think so".
Nu idag kom det 2 nya norska tjejer som ska bo här i 3 nätter.
Vi hade ju trevligt besök av 2 tjejer från Sverige och Norge i slutet på förra veckan. Sånt gillas.

Inget björnmöte sen förra veckan, dom verkar ha fegat ur.
Däremot har jag sett ca 10 st OS-deltagare från Ryssland, Storbritanien och Tyskland i dagarna 2.
Men jag blev inte starstrucked.

Är nåt så oerhört glad just nu.

För ungefär en timma sedan fick jag ett mejl från ett av företagen som jag sökt jobb hos.
Det jobbet som jag hoppades mest på.
Det som lät som klippt och skuret för mig.
I ungefär 3-4 veckor hade jag väntat på det här ögonblicket.
Jag vågar först inte öppna mejlet pga av rädslan av att måsta läsa nåt i stil med: "Tack för att du sökte, MEN positionen är redan tillsatt", eller nåt liknande.
Efter att ha druckit 3 glas med vatten på skakig hand klickar jag upp mejlet.
Där står det att dom vill att jag ska ringa upp.
Jag vågar givetvis inte hoppas på nåt.
Det lät ju varken som bu eller bä, tänkte jag.
Jag sneglar lite på telefonen och kollar så att då åtminstone rösten håller.
Det gör den inte.
I med mer vatten och den obligatoriska 5 meters promenaden för att andas ut lite.
Helt plötsligt håller jag i telefonen och slår numret utan att tänka efter.
Rösttest just före, rösten låter inte helt hundra utan mer som en nervös 14-årig pojkes röst med målbrott som ska ringa till en alldeles speciell flicka.
Upptaget, det var då en jäkla tur.

Jag bygger upp ett scenario i huvudet att det ska komma dåliga nyheter, så att jag är beredd på det. Blir lite ledsen av tanken och tänker samtidigt att nja...lika bra att få det överstökat.
Numret slås in hårt på telefonen igen och efter en signal svarar det.
Ungefär 9 sekunder senare har jag ett enormt leende på läpparna och hjärtat klappar fortfare och fortare.
Jag knyter näven så hårt att pennan jag håller i handen går av med en gång.
Även fast det är mörkt och regnigt ute lyser ändå träden helt plötsligt av starka färger och det fåniga leendet i ansiktet blir bara större och större.

Vi pratar ett bra tag i telefonen och han hör hur glad jag är.
Vi önskar varandra trevlig helg och det är nog just precis vad det kommer att bli...

solmåndag

Eftersom det var typ 20 °C i solen idag passade jag på att käka en glass från "Cows".
Minns inte vilken smak det var.
Typ peanutbutter-liknande grejs.
Den var sjukt god helt enkelt.
Det blir nog ett återbesök i den butiken.
Av flera anledningar....


Efter att jag avnjutit glassen mötte jag ett nygift par.
Men deras äktenskap hade tydligen redan dött ut.


Björn nummer 5 sågs idag från bussen.
Den var mycket större än björn nummer 2,3 och 4 och ungefär i samma storlek som björn nummer 1.
Jag hann även med att sitta nere vid Green Lake och lyssna på musik och fiska lite.


Najs.
I slutet av veckan har jag förhoppningsvis lite roligt att berätta.
Tjoflöjt !

Björnmöte 4

Vi satt lungt och stilla ( ?! ) inne i stugan när Anders får syn på en björn några meter från stugan.
Den sticker iväg och vi bestämmer oss spontant för att följa efter.
Anders filmar.
Han är lite skakis.

Notera även Anders tjejfnitter.

3:e bjööööööööörn

Samma visa som förra gången.
En björn dyker snabbt upp.
Men denna gång är den på väg in i stugan.
Jag springar upp och hämtar kameran.
Börjar filma.
Björnen är på väg in i grannens stuga.
Inget minneskort i, bara internminnet som är på typ 10 sekunder.
Men det känns som att det kommer fler chanser.

Sunshine place

Det är fredag, kl är 23 och det är sängdags.
Jag känner mig lite knäckt, har lite feber.
Anders är "däckad".
Han har jobbat två 10-timmars pass på däckfirman.
Jag fortsätter att söka jobb och väntar nervöst på några viktiga samtal och mail.
Var förbi banken och fixade med hyra och öppnade upp ett kanadensiskt bankkonto.
Supertrevlig tjej som tog emot mig.
Det visade sig att hon har jobbat 3 år på ett av ställena som jag har sökt på.
Jag blev inte precis mindre eggad efter hennes prat om hur roligt det var.

Gjorde klart med boende idag också och familjen vi ska bo hos är jättetrevliga.
Dom har ett riktigt fint hus också, så det blir najs.
Vi flyttar dit om 2 veckor.

Här öser regnet ner och hundar skäller frenetiskt utanför mitt fönster.
Det är björn i farten och varje dag nu träffar man på folk och hör folk som sett björn allt närmare civilisationen. Det är inte jättekul att gå i mörkret på kvällarna.

Så länge man inte stöter på en cougar.
Då är det tydligen kört.



En annan typ av cougar.
Säkert kört då också.

Snajsigt

@ Whistler Mountain Bike Park

Vi va och kikade lite på några som cyklade idag.
Kika på filmen !
Det är Anders som har filmat.
Han ville att jag skulle skriva det.
Jag förstår inte varför.
Så här har ni: Anders - uncut.

Välutrustad.

Har alltid velat åka skidor.
Whistler ska tydligen vara en rätt bra backe att åka i, har jag förstått, så jag köpte en utrustning till najsprice.







Vad annars har hänt idag då ?
Inget björnmöte som igår, när en björn gick 2 meter utanför köksfönstret och stirrade mig rakt i ögonen.
Men väl ett möte med en man som 1949 spelade i Kanadas landslag i hockey och numera är pensionerad pilot. Han stannade givetvis upp och pratade med jag och Anders och var nyfiken på vilka vi var. En intressant snubbe. Trevlig. Som alla här.
Till veckan känns det som att det måste börja hända nåt på jobbsidan, det är nervöst att gå och vänta på svar.

Lost Lake

Vi gick till Lost Lake idag och fiskade.
Inget napp.
Vad är det som är fel med fiskarna här ?!
Tur att det var bra väder och fin utsikt.




Bara som en bonus.
En kille vi såg här om dagen som cyklade på en cykel som var hyfsat liten.

CykelTUR

Vi hyrde en cykel var och drog på en liten cykeltur idag.
Det var riktigt najs måste jag säga.
16°C, lätta vindar och solsken i blick.

Hårdingar vid Lost Lake. Hit går näsa fisketripp för övrigt.


Anders försökte stajla för två st 67-åriga kineser.

Så gick det...

Den där "lilla vandringen" jag snackade om i förra inlägget blev ingen liten vandring.
Ca 30 km (!!) och 8 timmar senare var vi tillbaka i stugan, jag, Anders och tjecken Karl.
Och det var ingen lek att vandra uppför, stundtals riktigt brant.
Applåd för det.

Jag måste säga att jag tänkte typ femtioelva gånger att vi i helvete har vi gett oss in på ?
2012 meter upp på Whistler Mountain kom vi iaf tillslut.

Sen gick vi ner igen.

Vi fick se några spektakulära vyer och i slutet fick vi även se en svartbjörn på 150 meters håll.

Foto: Karl, tjecken.

Synd bara att att jag släpade på min 11 kg tunga utrustning hela vägen, till ingen nytta.
Kamera la av. ( den funkar nu igen efter batterladdning )
Som tur var hade jag den lilla kameran med mig också.

Anders spanar efter björn och björn fick vi se lite senare.

Så nu, 30 km, 8 timmar och 1,5 lättare rör jag inte många muskler.
Här har ni en som kommer att somna gott inatt.

Herrlisch und venisch

Det blir lite väl mycket fiske på bloggen nu, men det är kanske inte så intressant att höra om när Anders petar näsan eller när jag sjunger självkomponerade kärlekslåtar heller.
Det blev lite fiske idag också.
Vi passerade en herre som sa att vi fick låna en båt.
Den hade dock inga åror så vi tog 2 rangliga grenar istället.
Det gick bra det med, det blev aldrig riktigt djupt.
Anders flännade över att det blåste lite då och då, jag njöt över att det var typ 20°C i solen.

Snön smyger sig sakta längre och längre ner.






Eftersom Anders helt plötsligt inte hade hälseneinflammation längre gick vi ut på en liten promenad runt kvarteret och kollade hus och bilar.

Den här gillade jag.


Den här gillade Anders.

På lördag drar förmodligen jag, Anders och tjecken på en liten vandring upp i berget.
ca 6 timmar skulle den ta.
Jag återkommer med bilder från det spektaklet.
Just ja...det ska flytta in en tjej här under lördagen som det lät.
Därför har vi, dvs jag städat lite här.
Det var allt för idag !
Godnatt !

Inge hugg idag heller.

Idag gick vi ut och fiskade när regnet avtog.
Det blev Green Lake igen.
Det känns som att björnarna borde trivas där så vi gick och pratade högt hela tiden.
Anders sa nåt i stil med: "Jag heter Anders och jag gillar inte bjööööörn", högt och tydligt.
Så att björnarna skulle förstå.
Det blåste för mycket idag också och nästa gång vi fiskar dumpar vi nog Green Lake för något bättre. för det är väl det man gör när man dumpar något.
Man är inte nöjd, man vill ha nåt bättre.
Även fast jag trivs med det yttre som Green Lake har att erbjuda känns det som att jag för första gången i livet måste dumpa.
Insidan av Green Lake räcker helt enkelt inte till.

Det är skillnad på folk och folk.

Så här är det.
Kanada är supertrevligt.

Jag tänkte snabbt berätta lite om några möten med olika människor.

"Den slitna damen, Vancouver"

Jag och Anders hade just varit och inhandlat oss lite fiskeutrustning och var på väg tillbaka till International Hostel för att lämna dom där.
Vi kryssade vant (?!) mellan människorna på gatan och trots Anders halverst avslitna hälsena höll vi ett bra tempo i den tropiska värme vi befann oss i.
När vi kommer till ett övergångställe med en röd hand stannar vi och väntar på att den vita gubben ska lysa så att vi kan gå över.
Vi tittar runt på lite människor.
Kanske kollar vi efter nån snygg tjej.
Troligtvis är det jag som kollar.
Istället ser vi en äldre dam som ser något sliten ut komma gåendes bland en massa andra människor från det andra övergångsstället, mot oss.
Vi säger ingenting, men båda tänker nog lite fördomsfullt: Oj va sliten hon såg ut, hon är säkert en jäkla surkärring.

Vad vi då glömt är att detta är Kanada.

Hon ser våra fiskegrejjer, stannar av och säger nåt i stil med: Åhå, så ni gillar att fiska ?!
Vi tittar på varandra och svarar: Jo, det gillar vi.
Damen lyser upp i ett leende, kanske inte det mest bländande leendet jag skådar, men dock ett leende. Jag brukar ta med min son och fiska, jag älskar det !
Ni borde fara till.... och så räknar hon upp ett par platser.
Vi tänker: ÅÅhå, schysst tips damen.
Hon hälsar oss välkomna till Kanada och hoppas att vi får en trevlig vistelse.
Vi blir glada.
Vi säger 1000 tack för tipset.
Då lyser den vita gubben och det är dags för oss att gå vidare.

"Kungen, Whistler"
Jag och Anders står utanför stugan på parkeringen och provkastar med våra flugspön.
Anders svajar vant med flugspöet medan jag ser ut som som en linjedomare i fotboll med spasmer. En katt gör oss sällskap och jagar våra linor.
Utanför grannhuset står två herrar och tittar på.
Dom dricker en öl och jag tänker fördomsfullt: Jaha, vad är det där för typer, öl på en tisdag.
Efter att ha lockat fram ett 10-tal skratt hos Anders ger jag upp, det lär inte bli nån flugfiskekung av mig, inte ikväll iaf.
Vi börjar gå in.
- Excuse me gentlemens, säger en av männen.
Would you like a beer ?
Vi säger tack, men nej tack och förklarar att vi ska upp tidigt imorn.
Han förstår och frågar lite om vi är fiskeintresserade.
Han berättar att han själv fiskar en hel del och Anders tar givetvis chansen att fråga lite om tips på bra ställen osv.
Han talar. Vi lyssnar. Anders gapar.
Öj, kom med in hit, så ska du få lite flugor som passar bra här.
Mannen, som heter Harry Measure bjuder in oss i hans hem.
Den andra snubben och jag börjar snacka hockey.
Han kommer från Ontarioområdet och när han märker att jag kan lite om hockey vill han veta allt om Jonas "The Monster" Gustafsson, snacka om Sundin, Kanadas revanch i OS detta år.
En trevlig snubbe, väldigt.
Samtidigt nån meter till höger fylls Anders näve på med flugor.
Harry är flugfiskekungen visar det sig.
Han har grejjer som Anders troligtvis skulle göra vadsomhelst för att ha.
Sexuella tjänster inräknat.
Förutom att Harry är flugfiskekungen så visar det sig att han även är arkitekt.
Snubben har i princip ritat upp hela Whistler.
Harry blir snabbt en favorit hos oss och Anders nya idol.
Några dagar senare ser stannar han med sin nya stora motorcykel bredvid oss när vi är på väg hem från bussen. Han säger att vi får låna hans båt nere vid Green Lake nån gång om vi vill.

Om ni behöver hjälp med nåt här i Whistler så är det bara att fråga..jag känner dom flesta här.



"Familjen, Whistler"
Eftersom det var fint väder och vi hade tid över och var nyfikna så begav vi oss ut i skogen.
Kanske med förhoppningar om att få se en björn.
Det ändrades då vi märkte hur smal stigen i skogen var.
Ekorrar hade ADHD i träden och solen var på väg ner.
Vi pratade högt med varandra för att notera björnen om att dom vildsna svenskarna var ute och gick. En bit in i skogen möter vi några människor och vi frågar vart stigen leder.
Till en sjö, det är fint där borta..bara 300 m till, säger farbrorn.
Tack å bock säger vi och fortsätter att gå.
Vi ser sjön njuter i nån sekund och vänder hemåt igen.
Halvvägs tillbaka möter vi en man, en kvinna, 2 barn och en hund.
Mannen börjar prata och vi pratar lite om hur vanligt det är att se björn, om man borde vara rädd osv. Han intresserar sig i oss och frågar vad vi gör här och vart vi bor osv.
Vi berättar att vi söker jobb och hoppas på att stanna kvar här i Whistler ett bra tag.
Han erbjuder oss att få hyra ett rum var hos honom och hans familj.
Vi får hans nummer.
Hans typ 4-åriga son säger: I like to party!
Mannen svarar: Believe me, you dont know what a party is young man.
- Om ni vill ha hjälp med nåt eller bara har nån fundering så kan ni ringa när som helst på det där numret.
Vi säger 1000 tack och jag blir ännu en gång positivt överaskad över hur vänligt folk det finns.

"Historiemannen, Vancouver"
Hungriga som vi var gick vi in på Burger King.
Vi slog oss ned vi en man som såg lite sluskig ut.
Fördom direkt, typ.
Efter ett kort tag börjar mannen prata med oss.
Han hör att vi är från ett nordiskt land och berättar att hans far var från Finland.
Vad som sedan händer dom följande 30-40 minuterna är att han berättar allt från andra världskriget och Hitler, vikingarna, istiden, vinterkriget osv.

"Transportindiern, Whistler"
Väl framme med bussen i Whistler tänker vi att vi behöver mat.
Vi måste ta en taxi upp till stugan eftersom vi har mycket packning och en indier stannar av.
Han kör oss till mataffären och jag springer in och köper det nödvändigaste snabbt som fan. Anders sitter kvar i taxin. Jag springer runt som en yr, hungrig höna och kommer väl inte ut med så mycket vettigt.
Köttfärsås och spagetti typ.
Väl ute märker jag att Anders är borta.
Jag frågar indiern vart min kompis tog vägen och han skrattar högt och säger att han sprang in i affären för att kolla vart jag tog vägen.
Smart-Anders.
Hade indiern velat hade han ju kunnat dra med alla grejjer.
Han kör oss ända fram till dörren, lungt och säkert.
Morgonen efter tar vi bussen in till Whistler Village.
Gissar vem som sitter bakom ratten ?
Just det, Taxi-Indiern !


"Cowboyen, Vancouver"

Anders var sugen på att köpa sig ett par boots och går in i en affär med just såna.
Där inne tas vi emot av en liten man som guidar Anders genom bootsens betydelse för hållningen, vilken status det är med boots och på ett väldigt trevligt och lättsamt sätt gör att det känns som att man lever med i en västernfilm.
Det blev inget skoköp just då, men minnet av cowboyen fick vi med oss.